Trafikregler för släpvagnar

Obromsad släpvagn:

☛ Registrerad släpvagn med fjädring men utan bromssystem.

☛ Bilar utan EEG godkännande, dvs. bilar tillverkade t.o.m. 1996 får dra en obromsad släpvagn med en totalvikt på högst 750 kg.

☛ Bilar med EEG godkännande, dvs bilar tillverkade fr.o.m. 1996 får dra obromsade släpvagn på högst den totalvikt som anges i bilens registreringsbevis sid 2 vid T51B. Här anges Sammanlagda högsta släpvagnsvikt för obromsad släpvagn X kg. ( i detta fall anges släpvagnsvikt vilket är släpvagnens tjänstevikt + den verkliga lasten). Den maximala släpvagnsvikten enligt dragbilens registreringsbevis (släpvagnens vikt inkl. last och kopplingsbelastning) får aldrig överstigas.

Hastighetsregler

Hastigheten vid körning med släpvagnar regleras av tre olika begränsningar utöver de allmänna hastighetsbegränsningarna:

1.    30 km/tim. för långsamtgående fordon (sk. efterfordon), t.ex. båtupptagningsvagnar.

2.    40 km/tim. för obromsade släpvagnar som inte uppfyller villkoren enligt nedan.

3.    80 km/tim. för obromsade släpvagnar som uppfyller villkoren enligt nedan samt för bromsade släpvagnar.

☛ Långsamtgående fordon: Ej registrerade fordon utan broms och fjädring. Dessa fordon skall alltid vara utrustade med LGF-skylt. Båtupptagningsvagnar är klassade som långsamtgående fordon. LGF fordon skall vara utrustade med körriktningsvisare samt under mörker två röda lyktor o två röda reflexter plus orange reflexer på sidorna. Utan bromsar får inte bruttovikten på släpvagnen. överstiga dragfordonets bruttovikt.

☛ Obromsade släpvagnar: Registrerad fjädrad men obromsad släpvagn med en totalvikt (eller tjänstevikt om vangnen är olastad) som inte överstiger dragbilens halva tjänstevikt, dock högst 750 kg får framföras i 80 km/tim.

☛ Bromsad släpvagn: Registrerad fjädrad och bromsad släpvagn får framföras i en hastighet av 80 km/tim. Obs! se alltid hastighetsreglerna och bestämmelserna om hur tungt släpvagn bilen får dra som helt skilda regler, båda måste uppfyllas.

Registrering / Besiktning

Släpvagn som inte är LGF (långsamtgående fordon) t.ex. båtupptagningsvagnar skall registreras och besiktigas. Registreringen skall göras innan släpvagnen tas i bruk. Första besiktningen för släpvagn med totalvikt av högst 3500 kg skall utföras efter 48 månader därefter med 24 månaders intervall efter ibruktagande dvs. när släpvagnen registrerats första gången. Efter 9-års dagen 12:e månaden efter föregående besiktning. Besiktningen utförs av bolag som har ackreditering.

Säkerhet

Lastens placering Vid all lastning av släpvagn måste hänsyn tas till, totalvikt, lastvikt, kultryck samt fördelning av last.

Kultryck

☛ Kultrycket är den vikt med vilken släpvagnens kulhandske belastar dragbilens kula. Kultrycket får inte överstiga 100 kg eller vad som står skrivet på kulhandsken, eller vad biltillverkaren tillåter. Kultrycket får inte vara negativt, dvs. släpvagnens dragkula får ej dra dragbilens dragkula uppåt. För högt kultryck försämrar genom att skapa överstyrdhet.

☛ För högt kultryck försämrar bilens styrförmåga genom att ”lyfta” framhjulen.

☛ Negativt kultryck försämrar styrförmågan genom att i besvärliga situationer ”lyfta” bakhjulen. Det kultryck vid vilket släpvagnen följer bäst efter bilen varierar mellan olika bilmodeller. Se bilens instruktionsbok.

Placering av lasten

Fördela lasten så jämt som möjligt på släpvagnen.

☛ Tungt styckegods placeras lämpligast mitt över eller strax framför axeln.

☛ Tung last fram ger för högt kultryck och tung last bak ger negativt kultryck.

☛ Två viktcentra långt från varandra dvs. ett tungt föremål långt fram och ett tungt föremål långt bak ger vagnen en benägenhet att ”slingra sig”.

Överlast

Observera att överlast ger kraftigt försämrad säkerhet genom att vagnen och bilens väghållning och styrbarhet försämras. Dessutom ökar risken för förslitning och haveri. Garantin gäller inte om vagnen överlastats. Tänk dig för när du lastar, sand, grus mm. – är mycket tyngre än du tror !

Surrning av last på öppet flak

☛ All last måste säkras och förstängas så att den inte kan förskjutas och ge sämre köregenskaper, flyga av och skada sak, egendom eller person, damma och förorena. En bra tumregel är att lastsurrningen skall tåla hela lastens vikt framåt och hälften av lastens vikt åt sidorna och bakåt.

☛ Lättare gods (trädgårdsavfall, tomkartonger eller dyl.) säkras lättast med lastnät, pressening eller ett par spännband. En nätgrind eller lövhäck underlättar säkringen av lasten men kom ihåg att lasten också måste täckas ovanifrån.

☛ Tyngre gods måste säkras så att den inte kan förflytta sig vare sig i sidled, framåt bakåt eller uppåt. Last som inte täckervhela flaket måste spärras med träklossar, lastpallar eller liknande och därefter surras.

☛ Lasten surras lämpligen med spännband som finns för olika vikter. Spännbanden fästes lämpligen i fästöglor eller krokar som skall finnas på alla släpvagnar. Når inte lasten upp till sidolämmarnas övre kant och bindkrokarna sitter utanför måste mellanlägg placeras så att spännbanden eller repen håller lasten mot flaket. Tung last måste alltid surras med spännband eller liknande även om presenning, huv eller annan täckning av last används.

☛ Lasten måste alltid fästas fram och bak på ett säkert sätt. Säkring av last med enbart vinschwire t.ex. på biltransportvagn eller båttrailer är inte tillräckligt.

Däck och hjul

Däck och hjuldimensioner för det aktuella släpet anges i registreringshandlingarna.

☛ Vinterdäck: Dubbade eller odubbade däck som är särskilt framtagna för körning i vinterväglag. Däcken skall vara märkta med M+S, M&S, MS eller Mod and Snow (Modd och Snö).

☛ Dubbdäck: Vinterdäck som av tillverkaren är avsedda för dubbning. Antalet dubbar bör inte skilja mer än 25% mot de däck som har största antalet dubbar på dragfordonet.

☛ Om släpvagn dras av bil som har en totalvikt av högst 3500 kg och som har dubbade däck skall, vid färd på halt väglag eller då sådant kan befaras, även däcken på släpvagnen vara dubbade.

☛ Kontrollera att du har rätt lufttryck i däcken. Rekommenderat tryck står instansat på däcksidan angivet i PSI och KPA.

Reglerna om vinter- och dubbdäck varierar under året enligt följande: 1/12-31/3 skall vinterdäck användas om vinterväglag råder. Mönsterdjupet måste vara minst 3 mm. 1/4-30/4 får dubbdäck användas oavsett väglag. Mönsterdjupet måste vara minst 1,6 mm. 1/5-30/9 får dubbdäck endast användas om halt väglag råder eller kan förutses. Mönsterdjupet måste vara minst 3 mm. 1/10-30/11 får dubbdäck användas oavsett väglag. Mönsterdjupet måste vara minst 1,6 mm. Vinterväglag anses råda då temperaturen är under 4 grader och/eller att frost- snö- eller isbeläggning finns på vägen. Observera att det alltid är polismannen som avgör om vinter- eller halt väglag råder !